På det stora hela är det en riktigt spännande bok. Theorin trycker dock in mystiska händelser för att förstärka läskighetskänslan. Vissa gånger blir det inte helt lyckat - till exempel när huskatten lägger upp möss i långa rader "som ett offer". Hmmm.
Men Nattfåk är en bra deckare. Precis som i Skumtimmen svävar man som läsare mellan vad som är verkligt och vad som är övernaturligt.
En riktigt stark trea blir det.
@ @ @ @ @
2 spanare tycker till:
Hmmm...ja det låter suspekt!
evalinn - jag var först riktigt uppskrämd men det vände snabbt när katten inte betedde sig som en katt. Kanske var vitsen men det gick inte hem hos mig ;)
Skicka en kommentar